Välkommen till oss!

Det här är Svenska Weightpullklubbens hemsida, och här kan du hitta information om föreningen, om sporten, om tävlingar samt ännu mer läsvärt om sporten under ”länkar”. Välkommen att botanisera runt!
Hittar du inte det du söker är du varmt välkommen att kontakta oss, så ska vi besvara dina frågor efter bästa förmåga och så fort vi har möjlighet.


Här nedanför hittar du alltid de senaste nyheterna: information om samträningar, tävlingar, information om föreningsarbetet, och mellan varven kanske lite annat smått och gott också.
Kom gärna tillbaka regelbundet så slipper du missa något viktigt!

Glöm inte att spana in det senaste!

Martin har ordet

Swk – en förening för alla.
Årets första rader från mig, och med detta vill jag passa på att önska alla en
god fortsättning!
Ta hand om er och varandra, och kom ihåg att sprida glädje och kunskap istället för gnäll och dumheter.

SWK står inför många utmaningar 2020, och ska det bli en förening för alla, måste alla hjälpa till. Det kan vi göra på många sätt.
Styrelsen, tävlingar, träningar, hemsidan, ja av möjligheter är där många.

Men viktigast av allt är årsmötet, kom och gör din röst hörd, kom och var med, se till att göra skillnad!
I år ska det ska väljas ny ordförande, ett antal styrelsemedlemmar och suppleanter, och din röst är viktig – du är den som påverkar framtiden.

2020 har förutsättningar för att bli ett episkt år för SWK, det kan bli året där vi lägger gammalt groll bakom oss och tittar framåt, året där vi räcker fram en vänlig hand istället för att peka finger.
Året där vi blir en familj som står tillsammans om sporten som vi gillar så mycket.

Tack för 2019, tack till alla mina vänner, nya som gamla, vi ses 2020 och då ska det kramas..  🥰😊

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bella
Med hälsningar från resten av familjen! ❤

Den viktiga selen

Jag frågade SWKs medlem Linda Karlsson, om hon inte kunde tänka sig att skriva lite om hur viktigt det är med en välsittande sele, hur man ska tänka och så – och hon tog uppgiften på allra största allvar! Här följer en både innehållsrik och lättfattlig förklaring om selars utformning och passform, och varför det är så viktigt att använda en för ändamålet korrekt utrustning!

Många diskuterar tillverkare hit och tillverkare dit. Många diskuterar hur viktig passformen är och hur avgörande selarna är för hunden vilket är oerhört bra.
Men hur ska en sele egentligen sitta? Ja där är vi alla inte heller helt eniga men jag tänkte dela med mig av mina tankar, funderingar och hur jag tycker en bra sele ska sitta, samt hur jag gör för att se om en sele faktiskt sitter bra!

Till att börja med är vi alla eniga om att hunden inte ska ta skada av sin sele; det är helt klart den viktigaste aspekten. En dåligt sittande sele kan skada oerhört mycket på olika sätt när man kommer upp och drar tyngre vikter, viktigt att påpeka här är, att med tyngre vikter menar jag när det är så pass tungt att selen är helt sträckt och/eller faktiskt ligger i belastning. 1 kilo kätting gör enligt mig ingen påverkan på en sele som sitter på en större hund tex. Amstaff. Därför brukar jag rekommendera nya utövare att köpa begagnade selar med relativt lika mått som den egna hunden, alternativt låna från någon klubb, innan de vet om hunden ens gillar det.
Samma gäller när man introducerar valpar, det gör inget om selen är lite för stor någonstans eftersom det ändå inte ligger någon hög belastning i selen så att det påverkar rörelsemönstret och belastningspunkterna.

Börjar man nu dra tyngre vikter så är selens passform A och O. Därför är det viktigt att mäta ordentligt efter den mall som tillverkaren man valt anvisar till. Man bör därför inte använda en mall från en tillverkare och beställa hos någon annan, då alla tillverkare har sina egna sätt att räkna och sy men slutresultatet är detsamma. Det finns olika modeller på selar.

Börjar man dra tyngre vikter och har en sele som är till exempel för stor i halsen så hamnar selen för långt bak, låser skulderbladen och försvårar rörelsemönstret för hunden. Denna typ av hämmande felbelastning kan på sikt leda till skador över rygg och skulderblad, kanske till och med låsningar i framben och bog om man fortsätter använda en för stor sele och detta vill vi naturligtvis undvika.
Är den för stor under bröstkorgen hamnar den bakom hela bröstkorgen, viktfördelningen blir helt fel och kan även orsaka smärtor hos hunden.

Är selen för stor hamnar den för långt bak och låser skulderbladen,
vilket hämmar hundens rörelsemönster.

Har du en sele som är för liten i halsen och man drar tyngre vikter kan hunden i värsta fall strypa sig själv då selen hamnar ovanför bröstbenet och försvårar andningen.
Är selen för liten undertill, alltså på bröstkorgens djup, kan selen hamna precis i armhålorna och skava oerhört mycket även fast selen är fodrad, och dessutom kan viktfördelningen bli fel.

Är selen för liten kan halsdelen hamna ovanför bröstbenet och trycket ligger då istället på hundens hals – och luftstrupe.

Jag personligen vill att en sele ska sitta tight i fronten för att minimera skaderisken vid vagnsdrag och tyngre drag med kätting. Har man en sele som är stor rent generellt i fronten och hunden sedan kastar sig (liknande slingshots) framför vagnen är skaderisken väldigt hög när det väl tar stopp. Jag brukar dra en parallell med rallyförare som sitter fastspända med 5 punktsbälte slimmat mot kroppen (för att minimera skador vid en krock). Sitter bältet löst eller inte tight mot kroppen är skaderisken hög.
Samma princip gäller wp-selar, enligt mig.

En välsittande sele ger hunden maximal rörelsefrihet
och minimerar risken för skavsår, snedbelastningar och andra obehag.
Bäst ser man om selen sitter bra, när den är i dragläge.
Staffordshire bullterriern Fisen visar en ytterst välsittande sele.
Ägare Tobbe Christiansen, Foto Christopher Eliason

Vissa nya inom sporten upplever att nya selar är svåra att få på och tror därmed att de är för små. Jag brukar säga att de kan upplevas som ett korvskinn. Absolut bästa sätt att se om en sele sitter bra, är att kolla hur selen ligger i drag.
Jag brukar rekommendera att sätta fast hunden i tex. en soffa eller liknande, locka med lite godis och faktiskt känna om selen sitter på de rätta punkterna i drag. Hur selen sitter helt utan vikter är egentligen oväsentligt om det inte är väldigt tydligt att den är för stor eller för liten.

En bra sittande sele handlar även om vilken bredd banden har på selen, främst i fronten. Är banden för smala för en hund kan de orsaka smärta vid tyngre drag, även om den rent generellt sitter som den ska. Är banden för breda så kan det bli för trångt i halsen, skava i halsen samt så hämmar det bogrörelserna för hunden.
När det kommer till bredd på band till just er hund, lita på tillverkaren.
Så när jag tittar på om en sele sitter bra så ska mittpunkten framtill på selen sitta mitt på bröstbenet, inte ovanför eller nedanför. Skulderbladen och bogen ska ha total rörelsefrihet. Banden ska alltså inte sitta på varken bog eller skulderblad.

Här kommer även en liten film där jag visar hur man kan titta för att se om selen sitter bra.

Med detta sagt är det oerhört viktigt att ha en måttanpassad sele till just din hund om du tränar DW regelbundet eller satsar på att tävla inom WP. Man får även vara beredd på att man kan behöva beställa ny sele i framtiden då hunden kan ha förändrat sig i kroppen efter all träning eller kanske efter sjukdom.

Jag skulle även vilja förtydliga en annan sak att tänka på i val av tillverkare; det är som jag nämnt tidigare så, att alla tillverkare syr lite olika. En modell på en sele kan passa en ras bättre än en annan ras. Därför ska man välja sin tillverkare med omsorg, hör tillexempel med andra som har liknande eller samma ras som er och gör sedan erat val därefter.

//Linda Karlsson

Ett år i Svenska Weightpullklubben

Nu har jag snart varit medlem i föreningen i ett år. Det har varit ett år fyllt av lärdomar, ny kunskap, ny inspiration, några nya vänner
– och en liten gnutta engagemang!

Jag heter alltså Jeanette Åman, är 46 år och bor numera i Hassela, i Hälsingland. Här lever jag tillsammans med min amerikanska bulldog Harry, lite drygt två år gammal, och han är min första hund som jag faktiskt verkligen kan satsa på weighpullen som en tävlingssport med, varför jag kände att nu ville jag bli medlem och kanske även engagera mig lite!

Jag och Harry

Dock är det rätt knepigt att engagera sig och göra någon fysisk nytta när man bor så långt ifrån där allt händer, varför jag valde att engagera mig i föreningens hemsida – något jag tyckt varit jättekul! Kanske upplever jag att det är svårt att få övriga medlemmar att engagera sig i en del saker när jag efterlyser det, och jag har inte riktigt fått grepp om vad det kan bero på, men det kanske ger sig i framtiden. 🙂
(Och har ni åsikter eller önskemål om den så är det bara att höra av sig till mig, sådant tas emot med stor tacksamhet)

Det här året har gett mig nya bekantskaper och några nya vänner. Det kommer jag alltid vara glad och tacksam för.
Jag har lärt mig att weightpullfolket är ett engagerat och passionerat folk som brinner för sin sport – och att åsikterna om hur saker kan eller ska göras, kan gå mycket vitt isär. Som nykomling är det lätt att bli lite förvirrad och undra vad som är rätt och vad som är fel, om något alls är fel – det kanske bara är olika sätt att träna och utöva sporten på? Eller?
Ska jag lyssna på den som hållit på i 20 år – eller den som hållit på i 2?

Det är svårt att veta vem man ska lyssna på ibland.
Tursamt nog har Harry bättre koll på den biten i alla fall. 🙂

Jag må ha stora kunskapsbrister när det gäller dragweight och weightpull som sport – däremot har jag rätt stora kunskaper i hundars beteenden, kroppsspråk, inlärningspsykologi – och jag har (tyvärr) ett mycket vant och vältränat öga för normala eller avvikande rörelsemönster hos hundar. Så jag har kunnat ta mina egna kunskaper om övriga bitar, och lägga ihop det med tips och råd jag får inom weightpullsporten, och på så sätt kunnat avgöra vad som verkar rätt och fel. Det känns tryggt för min del!

Jag har under detta år lärt mig att det finns många människor som varit med länge, som har mycket bra erfarenheter och verkar kunna det mesta som finns att kunna om sporten och sådana är guld värda för nykomlingar som jag, som har massor att lära.
Däremot upplever jag att det faktiskt saknas kunskap om de andra bitarna – bitar som allmän inlärningspsykologi, belöning och motivation, hundens beteende och kroppsspråk och även (vilket känns ganska viktigt) kunskaper om hundars normala kontra avvikande rörelsemönster samt hundars sätt att dölja eller kompensera ett problem.
Och spontant känner jag att det borde vara viktiga och prioriterade områden inom sporten.

Men det är det som gör mig så glad och peppad! Här finns alltså en massa människor med mycket hög kunskap och erfarenhet om sånt jag inte vet något alls och vill lära mig – kanske betyder det här att jag kan ha något att erbjuda i utbyte? Jag inte bara jag menar jag förståss, utan mer – är det inte så en bra förening ska fungera? Att alla medlemmar har något att ge och ta, och på det sättet kan bidra med att göra föreningen ännu mer rik på kunskap?
Jag är säker på att vi har många medlemmar med olika kunskaper som skulle kunna gynna föreningen, för weightpull handlar, eller borde handla, om så mycket mer än just sportens utförande.
Så känner i alla fall jag, och i hemlighet hoppas jag väl att åtminstone någon eller några andra resonerar likadant.

Det har alltså varit ett händelserikt, lärorikt, intressant och kanske lite omtumlande första år för min del, men jag är glad att ha hittat hit och ser fram emot framtiden!

Tja, nej, det var väl bara det jag ville säga för tillfället, tack för ordet och ha en fin avslutning på denna söndag kväll!
/Jeanette Åman

Martin har ordet

Weightpull – en social sport.
Jag är introvert, och i vissa hänseenden något antisocial, men detta behöver jag inte oroa mig för inom weightpull, för här döms jag inte på utseende eller social kompetens, nej – här är vi alla tillsammans i ett gemensamt intresse.

Som i alla grupper med människor involverade, kommer det alltid finnas ”dem och vi”, men här i vår lilla sport känns det ändå rätt mysigt; vi umgås, det ges tips och råd i fläng, och på våra träningar och tävlingar är humöret högt.
Det jag tror är viktigt är att vårda relationer och vara ärlig, och det känns som att vi för det mesta är rätt bra på det i vår sport.
Det gäller att kunna ge feedback, komma med förslag och lyssna på samma när det ges.
Själv har jag för det mesta tränat på egen hand och därför sällan haft andras ögon på det vi gör, men på tävlingar har jag haft chansen att få höra vad andra har sett, och därefter kunnat justera vår träning, och just det tror jag har varit en bidragande orsak till Bellas’ och mina framgångar på wp banorna, trots min inåtvända personlighet och ovilja att umgås med folk.
Inom WP har jag lärt mig att vara en bättre social individ, och kanske också en bättre hundägare.

Det jag saknar inom WP däremot, är lite mera omhändertagande av hundar på tävlingar. Vi behöver få till mera lek och utrymme, så våra kära fyrbenta vänner inte behöver sitta i bilen hela dagarna – det hoppas jag att vi kan hjälpas åt med i framtiden, så att även våra fyrbenta vänner får känna det sociala livet inom WP.
Ta hand om er i rusket.
För egen del blir det snart att ta hand om ännu en i familjen, vi väntar spänt på att vår andra dotter skall komma till världen.

Det är inte bara hemma man behöver vara kompis med sin hund, jag skulle vilja se fler hundar som är med även utanför tävlingsplanen, och som får en chans att delta, om än på lite avstånd, i hela dagen istället för att sitta i bilarna.

Och efter att detta mailades till webmaster, men innan det hunnit publiceras här, föddes också den lilla flickan, så vi får Gratulera Martin med familj till nytillskottet! Så underbart!
(webmasters tillägg)

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bellan

Fototävling & almenacka?

Hej på er i vintermörkret och rusket!
Det här är nästan den tyngsta tiden på året – ”finhösten” är ett minne blott och vintern lurar bakom hörnet men vill inte riktigt visa sig i sin vackraste skrud. Det är mörkt, ruggigt – och blött (om man inte bor högre upp i landet där vintern kom för nästan en månad sen, förståss!)
Så – vi tar och piggar upp oss med en fototävling till en SWK almenacka –

vad sägs om det? 🙂

Vi vill prova en ny sak – nämligen att göra en väggalmenacka med de tolv bästa bilderna från året som gått, samt lite wprelaterade nyheter och information!

Om 10 personer är intresserade av att köpa den kommer den att kosta 140kr.
Är 25 intresserade av att köpa den kommer den att hamna på ca 120kr.
Det är 20kr mer än produktionskostnaden och överskottet går till föreningsverksamheten.

Det skulle alltså bli en kul och inte alltför vanlig almenacka, och inköpet stöder dessutom Din förening – kan det bli bättre? Svar – Nej det kan det inte!

Men hur vet jag att den kommer bli så himla fin då?
Jo – för det är NI som deltar med bilder och NI som röstar fram de tolv bästa!

Tävlingen är enkel:
1. Lägg in eran favoritbild i kommentarsfältet till detta inlägg, i vår facebookgrupp som ni hittar här.
Bilden ska vara tagen i år och hunden/personen på bilden eller fotografen, ska vara medlem i SWK. Bilden bör vara av hög kvalitet.
Samtliga personer inblandade i bilden ska godkänna att den används till detta ändamål.
2. Rösta på den finaste bilden!
Det gör du genom att helt enkelt trycka gilla på de bilder du helst vill se i almenackan.
Du behöver inte vara medlem för att rösta på dina favoritbilder!
(Inte för att köpa almenackan heller.)
3. Tävlingsstopp 30/11!
Den sista november, på kvällen, är det färdiggillat. Då räknar vi fram de tolv mest gillade bilderna och tävlingsdeltagarna kommer att få maila bilden till oss, så att vi kan sätta igång med resten.

Så! Elva dagar kvar! Vad väntar ni på? Låt oss se era finaste bilder, och glöm inte att trycka på gillaknapparna som aldrig förr!

Martin har ordet

Träning i alla väder! 💪👊😊
Lite som med vår kära post som ska ut,

så ”ska” träningen genomföras oavsett vädret.
Och det får mig att tänka på hur kul och utmanande man kan ha det i olika typer av väder.
Är det blåsigt, regnigt och/eller kallt? Allt ger möjlighet att träna olika moment som kan komma er tillgodo i weightpull.

Gemensamt för alla är att skapa en stabil hund som kan fungera oavsett vädret. Blåser det kan saker flyga förbi, konstiga ljud hörs och det kan vara svårt att hålla fokus på husse/matte.
Ett exempel på när vi fick uppleva just detta, var på staffespecialen 2018 i Gränna, där tävlingen hölls på en boulebana och det blåste, så dammet virvlade upp. Jag hade satt Bella vid start,  fått godkänt av domaren att påbörja, jag gick över mållinjen, kände blåsten bakifrån, vände mig om… och borta var hunden, bara damm såg jag, och ur molnet kom Bella, som på eget bevåg hade startat draget, eftersom hon inte såg husse längre 😊

Tränar man i alla väder, får man en hund som är bättre rustad för alla situationer på tävling och därför kan prestera bättre oavsett omständigheter.

Tänk på:
Regn: på dw rundan kan detta ge ändrad tyngd i kedjan, på gräs går det lättare, ja även i vattenpölarna, medan grus och sand blir mycket tyngre.
Jag ser tydligt hur Bella har lärt sig detta, hon letar upp pölarna och gräs där vi går.
På WP banorna med stenmjöl märker vi också att fuktigt/blött väder gör banan tyngre att dra på.

Snö/is: blötsnö eller blask, ger tunga drag, rätt likt regn. Hårt packad snö ger ofta väldigt lätta drag, det svåra är ifall snön går över i blankis, då förlorar man fäste istället.
Sen är det ju kylan i sig att komma ihåg, här blir en rejäl uppvärmning allt viktigare att tänka på.

Sommar och sol: det som känns längst bort just nu, även detta är viktigt att ta med. Värme är en stor utmaning, dw rundor i 20+ skapar en inre värme i musklerna som är svår att bli av med och nedvarvning är mycket viktigt!

Och när man kommit hem från ett träningspass
får man njuta av den här synen.
En trött och nöjd hund. Hur underbart är inte det?

Så! Trots att vi nu går in i en lite tristare period rent vädermässigt, låt inte det vara ett hinder för träningen – ut och rör på er ändå! Håll igång, lägg upp nya planer, sätt upp nya mål – och Pull on, friends!
(admins tillägg)

Vi hoppas att ni alla tar hand om er där ute!

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bella

Ordföranden om tävlingssäsongen 2019

Årets rookie, Asker, APBT
Med motiveringen: ”Både handler och hund är helt nya inom sporten. De har påvisat mognad och följt sin plan till punkt och pricka på varje tävling de deltagit. Detta har resulterat i imponerande resultat och inte ett enda misslyckat drag trots bra placeringar i en mycket konkurrenskraftig viktklass. ”

Oh la la, då har ytterligare en weightpullsäsong börjat närma sig sitt slut. Endast EWPAS EM i Tjeckien om några veckor är kvar på några ekipages tävlingskalender. Därför tänkte jag här dela med mig av mina tankar över säsongen 2019. Och jag, jag är Johan Cato, ordförande i SWK.

Som arrangör blev det här en betydligt tuffare säsong än förväntat; när säsongen startade så stod vi (SWK) helt plötsligt utan banor att arrangera våra tävlingar på. Där det planerades att byggas en bana för årets tävlingar gick inte avtalet ihop och vi var tvingade att hitta andra lösningar. Som tur var så hade Weightpull Göteborg valt att arrangera två tävlingar under året och detta räddade säsongen tycker jag, trots att vi ändå fick till två väldigt bra tävlingar utöver dessa.

Den svenska tävlingssäsongen startade alltså i Göteborg i maj med en, som vanligt, mycket bra arrangerad tävling av Weightpull Göteborg. En dirtbana som alltid bjuder på bra tävling och roliga klasser. Antagligen det största startfältet i Sverige för året, med några nya ekipage som alla visade att de var väl förberedda på att börja tävla. Som vanligt i Göteborg så var det flera tävlande från Norge, vilket alltid är väldigt kul!

Andra tävlingen för året gick av stapeln i Veddige. Den här gången inomhus på matta. Trots att det är ovanligt med tävlingar på matta så var det många hundar som imponerade stort, men också några som blev ställda av underlaget och inte riktigt lyckades prestera på den nivån som deras ägare/handlers förväntat sig. En väldigt rolig detalj med den här tävlingen var att Svenska Weightpullklubbens första hedersmedlem fick sitt medlemskap, Sivert är således SWK’s första hedersmedlem. Efter den här tävlingen upplevde vi tyvärr en del otrevligheter på sociala medier gällande några deltagare. Jag vill även här påpeka att alla domarbeslut och regeltolkningar är upp till domarna och EWPL, alltså inte arrangören oavsett vem detta är. Det är verkligen hemskt tråkigt att en del personer inte kan acceptera detta och då måste bete sig på ett olämpligt sätt. Jag ska inte fastna i det nu, men vill påpeka att vi alla behöver tänka en extra gång innan vi kräker ur oss något om saker vi inte riktigt har full koll på.
På den här tävlingen testade vi för första gången att själva live-streama evenemanget på youtube, efter lite strul så fungerade det helt ok och det var väldigt kul att vi lyckades lösa detta.

Sen var det dags för räls i Stockholm och vilken tävling det blev! Men först och främst vill jag skicka ett stort tack till Sivert som hade lagt ner en herrans massa tid och energi på att få till den här tävlingen! Nu till själva tävlingen som alltså gick på räls med en helt ny matta som genererade ett väldigt bra grepp. Detta gav i sin tur upphov till ett rekordregn av sällan skådat slag. Jag vet inte riktigt hur många personbästa som slogs, men många var det kan jag lova. De “officiella” EWPL-rekorden som slogs var iaf Most Weight Pulled (MWP) i både lättvikts och tungviktsdivisionen samt Most Pound for Pound (P4P) i både lättvikts och tungviktsdivisionen. Så nuvarande rekordinnehavare och rekord är:

P4P Lightweight: PII (TB) 137,12

MWP Lightweight: INCA (AMB) 2645kg

P4P Heavyweight: FLASH (AST) 78,91

MWP Heavyweight: CHANEL (BB) 4085kg

På vår youtube-kanal, Svenska Weightpullklubben, kan dessa rekord ses. Lite extra kul är att alla dessa hundarna är svenska, så detta är alltså inte bara nya EWPL-rekord. De är också nya svenska rekord! Inte nog med detta! Vi fick även se en hel del nybörjare på den här tävlingen. Riktigt kul att se så många debutanter på en och samma tävling. Att de alla var riktigt duktiga och väl förberedda gjorde ju inte saken sämre. detta är nog det jag är näst mest glad över, för mest glad över är jag över den enormt bra stämningen som fanns vid den här tävlingen. Stor kärlek till alla er som var på plats för att förgylla den här helgen!!

Näst sista tävlingen i Sverige för året avgjordes i Göteborg. Ännu en gång ett väl genomfört arrangemang av Weightpull Göteborg trots att vi i alla fall INTE hade tur med vädret den här gången. Vädret till trots så sattes det några nya banrekord vilket visar vilket jobb göteborgsgruppen hade lagt ner på banan inför den här tävlingen. Mycket bra gjort!

Sist men inte minst så var det dags för SM i Halmstad. Även i år var det rälsen som gällde, denna fantastiska flyttbara bana som Sivert byggt ihop gjorde det möjligt för oss att arrangera SM på en plats som annars hade varit helt omöjligt att hålla en tävling på. Många fantastiska resultat resulterade i dessa mycket välförtjänta Svenska mästare 2019

-10 PII (TB)

-15 SKILLA (SBT)

-20 BAZOOKA (SBT)

-25 PANSAR (SBT)

-30 INCA (AMB)

-37 OWE (AST)

+51 CHANEL (BB)

Ett fåtal av bilderna från SM i Halmstad.
Fotograf Angel Malm fd Wengelin

I ett försök att sammanfatta säsongen så måste jag säga att den blev bra! Självklart finns det en massa saker som behöver förändras och förbättras. Vi saknar fortfarande banor runt om i landet, och detta är nog det största problemet för weightpullen i Sverige just nu anser jag. Visst är det en lite andel av alla de som tränar som väljer att tävla, men generellt är det tävlingarna och de tävlande som driver sporten framåt.
I år har vi visat att vi kan samarbeta med varandra även om vi “tillhör” olika läger, detta hoppas jag att vi kan fortsätta med även 2020. Ensam är inte stark när det kommer till de här sakerna. Ju fler vi är som hjälps åt, desto mindre behöver varje enskild person bidra med och då kan man bidra med det man tycker är kul och är bra på!

Så stort tack för den här säsongen och jag hoppas att säsongen 2020 för sporten ytterligare framåt! Personligen kommer jag nu dra mig tillbaka och göra annat med mesta delen av min tid, men jag kommer finnas med i bakgrunden och stötta på de områden som jag tycker är kul.

Stort tack för mig!
/Johan Cato

Johan Catos Flash, under ett drag på SM i Halmstad
Fotograf Angel Malm fd Wengelin

Martin har ordet

Weightpull 2019 är till ända och som alltid får jag ett leende på läpparna över alla fina minnen och goa vänner jag har fått dela vår tid med.
Vi har fått tävla mot dom bästa i EWPL och EM blev en riktig fröjd för hjärtat.


Stort tack till arrangörerna och sponsorerna, vad grymma ni varit!

Nu såhär till lågsäsongen så kan det ju vara bra att tipsa om lite andra grejer att titta på inför nästa år.
Något som växer lika fort som weightpullen är K9 biathlon, ett utmärkt sätt att leka med hunden och utmana gränsarna. Ett bra sätt att miljöträna samtidigt som man har kul!
Just nu har både K9 biathlon Skåne samt Muddy Paws genomfört sina lopp, men anmälningarna är redan öppna inför nästa års lopp, i alla fall i Skåne.

K9 Biathlon – en rolig och utmanande sport som stärker samspelet mellan förare och hund!
Ser det kul ut? Det ÄR kul!

Här kan ni läsa mer från K9 Biathlon Skåne
Här kan ni läsa mer från Muddy Paws

Sen kommer ju My Dog i januari nog även denna gång visa upp vår fina sport, så boka in 3-6 januari redan nu!

Hoppas att ni laddar inför nästa års tävlingar och att vi får se många av er nästa år!

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bella

Martin har ordet

Inom weightpull ställs ofta frågan: vilken vikt börjar jag med
och hur snabbt kan jag öka?
Det finns nog lika många svar som det finns utövare och faktum är väl att det är olika från hund till hund. Istället för att säga vad som är rätt eller fel, tänker jag bara säga hur jag har tänkt och gjort genom åren.

Första året beskrev jag i förra inlägget, men jag kan tillägga att vi har gått DW i alla typer av väder, på många olika underlag och distanser. Dock började vi experimentera med olika distanser först efter första året.

Daglig motionsträning var promenader (Koppelfria) och uppsökande jakt.

Träna kan man göra på många sätt.. 😀
Även förtroende och samarbete är viktiga beståndsdelar!

Tävlingsinriktad träning började med tyngre DW rundor, inte helt optimalt, men jag lärde mig fortfarande och jag hade ingen tillgång till bana eller vagn.

Start/stopp med kedjor blev en allt viktigare del i vår träning, här vill vi bygga explosiva muskler, såna som behövs för att få igång vagnen. 
I kort kan man säga att DW bygger uthållighet medans Start/stopp bygger intensitet.
Sist la vi en brygga mellan dessa två för att bygga styrka.

Att kunna fokusera på uppgiften – candy version.

Start/stopp genomförs så att belöning ges vid maximalt motstånd.
Vi repeterade detta moment 1-2 gånger i början, det handlar om att bygga förtroende och mental styrka.

Bryggan som vi kan kan kalla det, är då Start/stopp sen ett tungt drag (5-10m) här fick jag koppla av lite kedjor mellan start/stopp och draget, men med karbinhake gick det lätt.
Belöning gavs efter start/stopp och igen efter draget. 
Igen började vi med 1-2 reps för att bygga förtroende. 

Detta blev visst mer än förklaring av våra första år.
Men kanske också det som är det viktigaste, för dessa moment är fortfarande våra grundpelare.
Dock lite mindre DW genom åren, och mer fokus på WP.

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bella

Martin har ordet

Årets två sista tävlingar står för dörren och för oss (Bella & mig) blir det våra sista mästerskap i denna karriär, en karriär med många härliga minnen, mycket glädje och ja – även lite frustration. 🙂

Sen 2009 har vi hängt ihop i ur och skur.
2015 lärde vi oss äntligen om weightpull, en sport jag hade tittat på, men inte riktigt kunna få pröva på.

Nu var vi igång och vi tränade dragweight (DW) ett par gånger i veckan, väldigt metodiskt, först en kisserunda kombinerat med snabbgång som uppvärmning. 
Sen 2km drag som kunde vara lätt ibland och tyngre ibland och även som intervaller ibland. 
1 år tränade vi på detta vis och ökade upp muskelmassan samt stärkte lederna.
Vid intervallerna fick vi även chans att jobba med självförtroendet.

Som medlem i en klubb under det dåvarande SWBA (Swedish Working Bulldog Association) fick vi möjlighet att komma på kurs med andra inom sporten och vi fick även testa på att dra vagn, samt fick husse lära sig hur man går tillväga på en tävling. 
Det var då jag fick lust att pröva på en tävling, vår debut blev majdraget 2016 i Göteborg. 
Bella vägde in på 22,8kg (och tävlar i -25) och innan vi riktigt förstod vad som hade hänt, då hade vi fått två av tre kvaldrag inför kommande SM…

Så med högt humör åkte vi till Danmark och på en av sportens absoluta bästa banor tog vi hem tredje och sista kvalet samt vår första vinst…
Nu skulle vi bara vinna SM, då skulle alla få se hur grymma vi var!
Med startvikt på 21kg (-1,8kg sedan tidigare tävlingar) och endast tre tävlingar under bältet skulle vi bli bäst i världen, piece of cake..
Vi kom på en femteplats 🤣

Bella under tävling i Höganäs

Med lite mer insikt och mycket ödmjukhet, var det bara att erkänna att vi behövde mycket mer träning och erfarenhet. 

Vägen har varit lång och lärorik. 
Fel har gjorts, men framför allt har Bella lärt mig att vinna är inte allt, det viktigaste är att vi gör detta tillsammans. 
Denna sport handlar om samarbete och tillit.
Egot lämnar man hemma.

Årets två sista mästerskap står för dörren, du är nu 10 år, med en startvikt runt 20kg och tävlar mot dom allra bästa, det i sig är makalöst. 
Tack Bella för alla dessa minnen.
Tack alla inom sporten för att ni gör denna sport så underbar!

Nästa år blir det bara tävlingar för att hålla igång och för att få träffa alla dessa härliga människor. 

Vid tangentbordet: Martin Nielsen
Innehållsgranskare: Bella